Andra veckan, andra utflykten till skogen med Juni.
Vi åkte till Klockaretorpsskogen, tittade på ekollon
och konstaterade att den här skogen är ordentligt igenväxt numera.
En myra spanade från kanten av ett eklöv.
Gissa vem som såg den! Jo, Juni såklart!
Morfar såg en annan insekt, en med krulliga antenner.
Vi stannade länge för att se när
nyckelpigan klättrade uppför det tunna grässtrået.
När den kom till toppen vek den ut sina vingar och flög iväg.
Kul att Juni fick se det, för jag har en bok som hon sett just detta i.
Efteråt pratades det mycket om att man inte kan se nyckelpigans vingar,
eftersom de göms under det prickiga skalet.
Vi hittade liljekonvaljsbär och jag fick tillfälle att berätta om hur giftiga de är.
Inte lätt att förklara ”giftiga” men att få ont i magen förstår en treåring.
Picknick är viktigt, enligt Juni.
När hon öppnade ryggsäcken och hittade trosor fick hon ett skrattanfall! 🙂
Vi drog ihop några stora grenar och fick början på en koja.
Fortsättningen tar vi en annan dag.
Härlig utflykt, för mig, när barnbarnet suger åt sig av mina
små föreläsningar om hur naturen fungerar.
Fina bilder som vanligt hos dig Bia! Juni kan vara glad att hon har en mormor som inviger henne i naturens mysterier.
Kram, Ingrid
Ha ha! Skulle också skratta om jag hittade ett par trosor i picknick väskan! Men det kanske är bra att ha i reserv!
Härliga insekts bilder som vanligt!
// Kram