Sensommar

Nu ploppar det upp en massa svampar i skogen.
Den torra och varma sommaren till trots.
Lite regn på mycelet var allt som behövdes
för att de fruktiga kropparna skulle växa till sig.
Lite regn var bra för mig också.
Äntligen går luften att andas!

Vissa svampar ser ut som pannkakor och våfflor.
Eller så är det min fantasi som drar iväg.

Lav och mossa har dekorerat stenarna.
Naturen är kreativ.

Det är som att gå på en konstutställning!
Så många vackra färger och mönster på löv…

….ekollon i olika mognadsstadier och….

….de skrikigt rödfärgade nyponen.

Vilken tur jag har som bor så nära skogen!
Här tankar jag kraft och välbefinnande.

Och vilken tur att jag har så nära till
min fina unicorn – Juni!
Hos henne och hennes familj tankade jag kärlek!

Skördetid?

För några dagar sedan ankom den meteorologiska hösten till min stad.
Nog ser jag tecknen – löven, regnet, kylan och mogna frukter och bär.
Kallt i lägenheten.

I vattenpölen har någon kastat sitt halvätna äpple, till fåglarnas förtjusning.

Färggrann promenad

Efter en lång period, med den ena infektionen efter den andra,
orkade jag ta mig ut i skogen igen. Bästa stället att bli frisk på.
Massor av svamp såg jag, men ingen ätbar. Spelar ingen roll när
de är så vackra att titta på. Man äter ju med ögonen också, sägs det.

Nyponen är mogna och lyser upp min tillvaro.

På vägen hem passerar jag Hageby ridklubb där hästarna
inte har ett grässtrå att smaska på.

Själv går jag hem och gör en lunch med höstfärger! 🙂

Julinatur och Juni

På väg till Vasaparken hittar jag fina naturmotiv.
Storkenebb, som vi sa i mitt förra liv när jag var danska. 🙂
Alltså nävor som blommat ut.

Den här örten väcker barndomsminnen.
Vi repade av de torra blommorna och låtsades
att det var kaffe när vi lekte affär.

Vet inte namnet men kan vara en skräppa?

Skönt att veta att man låst sin cykel…
Ägaren till denna blir nog inte så glad.

Små, lila blommor i en gräsmatta.
Vet inte namnet på dessa heller!

Myrorna finns alltid i närheten av lössen.
De äter sig mätta och sockerberusade på bladlössens bajs.

Framme i Vasaparken träffar jag Juni och hennes mamma.
Juni lär sig något nytt varenda dag.
Nu klarar hon att klättra högt upp i repnätet.

Här tar hon sats för att springa igenom duschstrålarna.

På väg hem får jag sällskap av en humla!