Inte är det så dumt att bo där jag bor nu. 0,1 km till köpcentret.
1,0 km till skogen. Vrinneviskogen. Jag mår som bäst när jag får
en dos skog per dag!
Tävlar med mig själv, vill klara att gå varje km under tio minuter.
Idag blev det inga bra resultat, det fanns alldeles för många fotomotiv
man inte kan rusa förbi.
En födelsedagspresent gjorde det möjligt för mig och min kompis Maggan att gå
på konserten med Globetrotters, som framförde Afzelius låtar.
Inte ett öga var torrt!
Jag älskar den där karl´n som var både ödmjuk och rebellisk.
Hade så svårt att hålla mun och sitta stilla, men ville
inte störa och förstöra för resten av publiken i Flygeln….
Jag var på provtagning på Vrinnevisjukhuset. I vanliga fall brukar jag promenera
till stan och ta bussen därifrån.
Idag hittade jag en genväg! Genom Vrinneviskogen.
Kom fram på under halva tiden!
Dessutom hann jag se lite av naturen och våren!
Man ska inte kasta glas när man sitter i stenhus! 🙂
Hanarna hänger. Hittade inga honblommor på hasseln, kanske är jag ute för tidigt.
Kanske är jag ute för sent?
Lite glad blir jag allt, när snödropparna blommar. Ännu gladare ska jag bli när
de vilda, de riktiga, vårblommorna tittar fram!
Vi är på väg för att möta Julia när hon slutar skolan.
Morfar styr vagnen, jag rattar kameran och Juni bara hänger med.
Stannar i Strömparken och hälsar på gräsänderna. De tycker nog att vi är snåla
som inte har en enda liten brödbit att bjuda dem på.
Jag håller fram min tomma hand. Gräsands-Kalle nafsar i mina fingrar – ja, ja, jag fattar vinken!
Ska aldrig komma brödlös mer! 🙂
Eleverna börjar lämna skolan så nu håller vi utkik efter storasyster.
Nu blev vintern vit och isig. Det hade den inte behövt bli!
Gröna gräsmattor och isfria trottoarer är att föredra, enligt mig.
Är lite rädd för att ramla numera. Vet inte hur pass hållbart det gamla skelettet är.
Tur ändå att man är täckt av krockkuddar som tar den värsta stöten! 🙂
Den fulla månen börjar försvinna, nyktrar till.
Nästa gång vi ser en fullmåne så har det blivit ett nytt år!
